Hanna

Skulle jag beskriva känslan, depression jag känner skulle jag säga att det känns som om man ligger på botten i en stor, blå sjö, fast kedjad i ett ankare som man försöker med all sin kraft krångla sig ut samtidigt som man försöker spara på den lilla luft som finns kvar i min strupe, men snart vilken sekund som helst omvandlas syret till bubblor som söker sig upp till vattenytan för att sedan försvinna fort i tomma intet.

Jag behöver se, känna, tänka att något positivt kan hända. Men vem har sagt att det ska vara enkelt när det kan vara svårt! 

Men är inte vintermånaderna en sån där typisk period där många känner sig nere mer eller mindre.
Vi får helt enkelt ta hand om varandra samt uppskatta varann i svåra tider.

Vi får hoppas på att det går över snart och att både du och jag kan få känna härliga sommarkänslor även i år. 

Jag började självklart prata med henne om hennes tankar, önskemål och idéer om hennes hår. Tillslut kom vi i alla fall fram till att vi skulle toppa det och klippa upp det.

Jag började göra exakt som hon sa och tog exakt på millimetern den längden hon bad min att klippa bort.

Helt plötsligt när jag inte ens har hunnit klippa klart hennes bakhuvud eller vad man ska säga för att ni ska förstå, så börjat hon klaga lite smått och vrida sig åt George för att söka hans uppmärksamhet.

Tillslut utbrister hon "jag är inte nöjd, det känns inte bra". Jag frågar henne lugnt vad det är hon inte är nöjd med och vad som inte känns bra, fick inget bra svar alls. Hon blev helt enkelt omöjlig att kommunicera med så jag får ropa på George.

Hon säger samma sak till honom som hon sa till mig och han frågar henne exakt samma saker som jag frågade henne men hon har ännu inget bra svar att komma med, det ända hon säger är att jag har klippt henne fel och det vet hon eftersom att hennes mamma är frisörska, George sa då till henne att då kunde hon ju klippt sig hos henne. Han förklarar för henne att jag inte har gjort något fel och att jag har klippt exakt så som hon sa att hon ville att jag skulle göra. Tillslut säger hon att George får rätta till "felet" (som inte finns). Och till råga på att påstår hon att George inte har någon utbildning, eller vad hon snackade om. Sen verkade hon även påstå att hon blivit lurad, som om att jag inte sa till henne att jag var elev, hon kom ju in för att klippa sig hos en elev och vi pratade om min utbildning.

1930 var en mycket orolig tid i Europa som präglades av lågkonjunkturen och slutade med att andra världskriget börjar 1939. Detta medförde att det korta dammodet i både kläder och frisyrer ändras och ska istället vara längre, det vill säga längre hår och längre kjolar.

Håret skulle som sagt vara något längre än förr men vågor och lockarna var fortfarande oerhört populära. Många började permanenta håret och dom som inte gjorde det hade en locktång hemma.
Bobbarna och pagen var fortfarande de mest klippa frisyrer men man skulle inte ha lugg utan det var sidbenan som gällde nu. Håret skulle gärna läggas/rullas bakåt och vara lagt i platta lockar och vågor.

Hårfärgen som man eftersträvade var platinablond.

I accessoarer väg var det fjäderprydnader och hattar som var stort som gärna skulle sitta på sniskan för att visa upp pagen eller bobben.

Under detta årtionde började man använda schampo innan dess användes vanlig tvål för att tvätta håret.

Männen skulle ha naturligt lockigt hår och kammade håret bakåt med vatten eller hårolja. Herrfrisyrerna var korta och vältrimmade, äldre män bar mustascher som även de var små och vältrimmade

Greta Garbo blir en stor stilikon under trettiotalet för kvinnorna. Hon fick till och med smeknamnet "den gudomliga" på grund av sin skönhet.

Det värsta av allt är att man inbillar sig hur det ska gå, och i mitt huvud ser det inte så bra ut just nu.

I programmet sa han att vi "vita" människor inte har sin egna hårfärg

Och nu när man tänker efter så är det verkligen så att nästan ingen av oss har sin naturliga färg. Antingen har man slingor eller helfärg och färgar man inte håret tonar vi det. Det är till och med sällan man ser någon som har utväxt nu för tiden. Och även om man nu då skulle ha sin naturliga hårfärg så har man säkerligen färgat det någon gång i sitt liv.

Vi tycker väl helt enkelt inte om rått-färgen eller vad man nu vill kalla den.